2019-10-09

Musik som verktyg för livskvalitet i vård och omsorg

Till temadagen ”Musik i vården – vissna eller blomstra?” bjöds musiker, läkare, professorer och politiker in för att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter av att arbeta med musik inom äldrevård, demensvård och palliativ vård.

– Musiken öppnar, förenar och förstärker mellanmänskliga möten. I hälso- och sjukvården blir musiken ett finstämt och vänligt instrument som gör att fler kan känna sig absolut välkomna, sa Ola Björgell, regionöverläkare i Region Skåne och konferencier under dagen.

Temadagen arrangerades i Älmhult den 8 oktober av Musik i Syd och Betaniastiftelsen, med syftet att sprida kunskap om den senaste forskningen och de erfarenheter vi gjort i våra respektive arbeten inom dessa frågor.

På programmet fanns bland andra Åsa Håkansson, musiker, och Helle Wijk, professor vid Göteborgs universitet, som diskuterade musik i den palliativa vården. I sitt arbete som musiker i palliativ vård uppmuntrar Åsa Håkansson vård- och omsorgspersonal att använda musiken som en del av det vardagliga arbetet. Hon vill ta udden av att musik ska vara avancerat.

– Det jag gör kan ofta vårdpersonalen själva göra. Musik kan användas som ett medicinskt verktyg i vård och omsorg. Musik kan även lindra stress och ångest, fylla en andlig funktion och öppna kommunikationsvägar till anhöriga, säger Åsa Håkansson.

– Vi har för lite kunskap om musikens betydelse, om vad musiken kan väcka hos människor. Det är som magi när demenspatienter börjar reagera på musik, fortsätter hon.

En självklarhet

För Nina Cherla, musikterapeut, är det självklart att musik ska användas som mer än bara underhållning. I sitt arbete använder hon musik bland annat för att väcka minnen.

– Musik sitter mycket djupare i vårt minne än allt annat och är väldigt kopplat till identitet, därför kan det användas för att färbättra vårt minne, sa hon under temadagen.

I ett panelsamtal om kulturens funktion och kraft, samt politikens möjligheter, möttes Eva Johnsson, vice ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Kronoberg, Joar Björk, läkare och doktorand i medicinsk etik vid KI, och Magnus Lunderquist, ordförande i Kulturnämnden och ledamot i Regionfullmäktige Region Skåne.

– Ett samhälle utan kultur är ett oerhört fattigt samhälle, sa Eva Johnsson.

– Går kulturens värde att mäta? Och vill vi att det ska vara mätbart? frågade Joar Björk.

Studie om digital kulturtillgång

Under temadagen presenterades även resultat av en studie som gjorts av Göteborgs universitet i samarbete med Betaniastiftelsen, Göteborgs Symfoniker och Musik i Syd inom ramen för projektet Digitala kulturmöten. Syftet är att undersöka vad digital kulturtillgång betyder för vård- och omsorgstagare samt närstående och vårdare inom äldrevården.

Professorerna Helle Wijk och Eva Jakobsson Ung från Göteborgs universitet och sjuksköterskorna/studenterna Åsa Nilsson och Merita Fetahu var på plats för att presentera det preliminära resultatet av studien.

– Man kan ju fundera på varför man behöver forska om kulturens betydelse, vi alla kan ju se att detta gör gott för människor! Men vi har under dagen sett flera exempel på att forskning behövs, säger Helle Wijk.

Under dagen diskuterades bland annat att det i Örkelljunga dragits in på ekonomiskt bidrag för kulturaktiviteter och att flera sjukhus gör sig av med sina palliativa avdelningar för att i stället låta patienter i livets slut vårdas i hemmet.

Studien visar preliminärt att digital kulturtillgång har betydelse för människor inom vård och omsorg av flera anledningar. Bland annat för att musik väcker minnen, känslor och fascination, möjliggör gemenskap och interaktion samt ger upplevelser av inre harmoni och livskraft.

– Tänk er om det här vore ett piller eller en behandling. Det vore ju ett mirakel, säger Helle Wijk om det preliminära resultatet.

Dagen avslutas med föreställningen Skomakarens sånger med musikerna Jonas Åkerlund och Mats Sturesson, samt Ola Björgells sammanfattande ord:

– Musik är som ett evidensbaserat livspiller utan biverkningar.