Foto: Anna Tärnhuvud/Betaniastiftelsen

Levande berättelser

Livsberättelser är samlad information om en person, allt ifrån dennes historia till preferenser och vanor. Att få fatt på en människas livsberättelse är ett viktigt verktyg för vård- och omsorgspersonal att se bortom diagnoser och funktionsnedsättningar, samt kunna erbjuda personcentrerad vård.

Problemet är att berättelserna ofta ligger ”gömda” i journalsystem och inte är tillgängliga i det dagliga arbetet. De är också tidskrävande att hämta in vilket medför risk att de prioriteras bort samt att de inte uppdateras när personen med tiden förändras.

I projektet ”Levande berättelser: metod inom vård och omsorg för att skapa förutsättningar för personcentrerad vård, 2022-2024” utforskar vi innovativa och inkluderande sätt att skapa och gestalta livsberättelser som tar sinnesupplevelsen och användarnas behov och kontext i beaktning. Syftet är att göra livsberättelsen mer levande och tillgänglig samt att bidra till upplevelser som kan väcka minnen, inspirera till aktiviteter samt nya samtal för den äldre med såväl personal, anhöriga och bekanta. Konceptet som utvecklas under projektet utformas som en prototyp som testas och utvärderas av användarna i deras verkliga kontext (personal på äldreboende, vårdtagare på äldreboende, äldre som ännu bor hemma och deras anhöriga).

Samhällsnytta

Världens befolkning åldras snabbare än någonsin. Införandet av innovativ teknik spelar en viktig roll för att möta behovet och har stor potential att förbättra livskvaliteten för äldre vuxna. Genom att utveckla metoden livsberättelser får äldre fler verktyg att förmedla sin förmedla sin identitet – och personal en större möjlighet att se hela människan bortom eventuella diagnoser.

Genom att arbeta tillämpat och användarnära kan vi bidra med lösningar vars nytta och kvalitet är förankrat hos såväl de äldre som vårdpersonal och anhöriga. Vi ser också potential att använda livsberättelsen för fler ändamål än vad som görs idag. En mer tillgänglig livsberättelse kan försäkra vårdtagare känsla av att bli sedda och stötta vårdpersonal att ge en personcentrerad vård och ett bra bemötande. Det kan också vara ett verktyg för att stärka social identitet och öka känslan av samhörighet.

Samarbetsorganisationer

Projektet drivs av Forskningsinstitutet RISE i samarbete med Betaniastiftelsen, Aging 2.0, Piteå kommun, Kalix Visningsrum och Minnity. Projektet stöds av Familjen Kamprads stiftelse.

Forskningsinstitutet RISE, Division Prototyping Societies – arbetar med tillämpad forskning inom IT och design samt driver projekt med användarcentrerad metodik.

Betaniastiftelsen – idéburen stiftelse som med ett holistiskt synsätt arbetar för att utveckla vård och omsorg. Betaniastiftelsen tillhandahåller experter, användare och organisationer som har intresse av att använda lösningen samt sprider resultatet via sina läroplattformar och nätverk.

Aging 2.0 – global organisation som arbetar med innovation för att stärka åldrandet. De använder sitt nätverk och kunskapscentrum för att stödja utvecklingen samt sprida resultatet av projektet.

Piteå kommun, Socialförvaltningen – tillhandahåller under projektet experter, användare och testplatser inom vård och omsorg.

Kalix Visningsrum – arbetar med att visa på ny teknik som bidrar till ökad självständighet och trygghet för den enskilda samt för förbättrad arbetsmiljö för vård och omsorgspersonalen. De testar teknik, utvärderar och kartlägger hur tekniken bör användas för att hjälpa på bästa sätt.

Minnity – utvecklar digitala verktyg som underlättar personcentrerad bemötande samt kompetensutveckling inom äldreomsorg med syfte att personer i behov av omsorg ska kunna leva värdiga och meningsfulla liv. Minnitys lösning innefattar en plattform för insamling av livsberättelser som ett verktyg för personal inom vård och omsorg.