Emma Djupmark …Degaard, Rut Wollsen och Brita Petri tar del av Kulturarenan på Löjnantsgården. Foto Anna Tärnhuvud/Betaniastiftelsen

Digitala kulturmöten

Enligt FN:s mänskliga rättigheter ska alla ha ”rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner” (art. 27); det vill säga att alla människor har rätt till kultur, även när sjukdom och rörlighet begränsar.

Syfte med projektet

Åren 2018–2020 genomförs ett forskningsprojekt med syftet att undersöka innebörder av digital kulturtillgång bland vård- och omsorgstagare genom en kvalitativ studie. I studien undersöks om digital kulturtillgång har betydelse för välbefinnande och existentiell hälsa bland vård- och omsorgstagare, deras närstående samt vårdare.

Följandeforskningsfråga har formulerats av parterna:

Vilka konsekvenser har digital kulturtillgång för existentiella frågor som rör livets mening, ensamhet, funderingar runt död och döende och vilken betydelse har digital kulturtillgång för hälsa och välbefinnande?

Medverkande parter

Initiativtagare till projektet är Betaniastiftelsen– idéburen stiftelse som utvecklar vård och omsorg utan vinstsyfte, främst genom att erbjuda utbildning och kompetensveckling med syfte att främja god och jämlik vård i hela landet genom en helhetssyn på människan och hennes behov, samt genom att se till de mest utsatta. Stiftelsen startades i Göteborg år 1900 och har drivit egna sjukhus, äldreboenden och sjuksköterskeutbildning. I dag är stiftelsen verksam både med egna webbtjänster, utbildningsdagar, publikationer och tvärsektoriella utvecklingssamarbeten.

Studien utförs av två forskare vid Göteborgs universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Helle Wijk, Professor, Viceprefekt Samverkan, Univ. Översjuksköterska Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Akademin. Helle har i sin forskning särskiltengagerat sig i stödjande och stimulerande vårdmiljöer för hälsa och välbefinnande. Eva Jakobsson Ung, docent, Universitetslektor/verksamhetsutvecklare
Legitimerad Sjuksköterska, Filosofie doktor i vårdvetenskap, Sahlgrenska Akademin. Eva har i sin forskning bland annat stort fokus på personcentrerad vård.

Medverkande musikinstitutioner är två av landets största, båda med regionala uppdrag – Göteborgs Symfoniker och Musik i Syd. Göteborgs Symfoniker är 109 musiker som tillsammans bildar Sveriges Nationalorkester. Orkestern har en spännande historia, men är måna om att alltid blicka framåt och att leverera musikupplevelser av högsta kvalitet, samtidigt som man gör sig tillgängliga för så många som möjligt även genom digitala tjänster och nya konsertformer.

Hos Musik i Syd är musiken som en väsentlig del av livet för många människor, riktgivande i verksamheten. Musikinstitutionen för Skåne och Kronoberg har i uppdrag att ge människor tillgång till skapande och levande musikupplevelser. Genom Musik i Syds olika verksamheter får vuxna och barn i regionen möjlighet till kvalitativa musikupplevelser på platser där man annars inte skulle ha möjlighet att producera och framföra liknande utbud, totalt kring 3000 konserter. Musik i Syd har också i uppdrag att utföra Musik i vården.

Projektet stöds av Familjen Kamprads Stiftelse som har beviljat bidrag om 1,6 miljoner kronor.

Här kan du läsa mer om respektive organisation/institution:

Göteborgs Symfoniker med GSO Play

https://www.gso.se/

https://www.gso.se/gsoplay/

Musik i Syd med Musik i Syd Channel och Musik i vården

https://www.musikisyd.se/

http://www.musikisydchannel.se/

https://www.musikisyd.se/musik-i-varden/

Betaniastiftelsen med Kulturarenan

http://www.betaniastiftelsen.nu/

http://kulturarenan.se/

Göteborgs universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

https://caresci.gu.se/

https://caresci.gu.se/forskning/profilomrade/vardmiljoer

Bakomliggande resonemang för projektet

Kulturens digitalisering har diskuterats under flera år, särskilt inom den offentligt finansierade kulturen som enligt nationella kulturpolitiska mål ska bidra till att ”alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet”. Offentliga medel ska bidra till att ”främja allas möjlighet till kulturupplevelser”.

I dag är tekniken på plats för att nå människor som inte själva kan söka upp en konsert, och kostnaderna för inspelning och tillgängliggörande är relativt låga jämfört med tidigare. Trots det är det få kulturskapare som producerar för skärm. I dag finns till exempel inga hela teaterföreställningar tillgängliga online. Det beror bland annat på att digitaliseringen kräver viss omorganisation på institutionerna, ny typ av produktionskompetens, samt att rättighetsfrågorna är snåriga och tidskrävande. Orsaker är också att man fokuserar mest på vad som händer i det egna konserthuset (eller motsvarande), varför den publik som inte kan vara på plats är mindre prioriterad, att producenterna ofta bedömer att kvaliteten på en levande konsertupplevelse blir sämre när den ska upplevas via digitala medier i efterhand, eller att man inte har kunskap om de förutsättningar som krävs för tillgång, delaktighet och kvalitativa stunder i användarledet.

Genom ett tvåårigt projekt (Kulturella rendezvous 2014-2016) som drevs av Piteå kommun i samarbete med Betaniastiftelsen, med stöd av Region Norrbotten och Kulturrådet, undersöktes digital distribution till vård och omsorg via IPTV. Konserter och föreställningar från bland andra Musik i Syd (Skåne/Kronoberg), Göteborgs Symfoniker (Västra Götaland), Studio Acusticum med Norrbottensmusiken (Region Norrbotten), Dramaten och Konserthuset Stockholm (Stockholms län) tablålades och sändes till ett antal sjukhus och äldreboenden i dessa regioner.

Projektmedlen var inte tillräckliga för vetenskaplig dokumentation, men en enklare uppföljning genom enkät och samtal visade att tillgången liksom bredden i utbudet var mycket givande för målgrupperna. Noterades även att det faktum att kulturen var tillgänglig i TV:n ledde till fin samvaro, samtal och minnen i omsorgen, även till kvalitativa upplevelser för personer på sjukhus. Ur detta skapades Kulturarenan.se – en samlingsplats för kultur online för den som inte kan ta sig till scenerna på grund av fysisk funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa. Kulturarenan är även en kraftkälla för närstående som kan vara bundna till en svår vårdsituation i hemmet, samt en resurs för personal inom vård och omsorg; Kulturarenan är något för vård och omsorg att erbjuda för individuell användning, eller något att samlas kring. På Kulturarenan finns i dag runt 150 olika kulturprogram – konserter, föreställningar, författarsamtal, arkivfilmer med mera, och utbudet förnyas kontinuerligt. Betaniastiftelsen är huvudman för Kulturarenan som drivs i samarbete med flera stora kulturinstitutioner, grupper från det fria kulturlivet samt användare inom offentlig och privat vård. Tjänsten är kostnadsfri för användaren, tillgänglig dygnet runt och utan inloggning på mobil, dator, surfplatta eller i en nyare TV.

Kulturarenan är möjlig endast genom att kulturen själv producerar innehåll och spelar in för skärm, något som bland andra två av landets största musikinstitutioner gör – Göteborgs Symfoniker med GSO Play och Musik i Syd med Musik i Syd Channel.

I aktuell studie tar medverkande parter digitaliseringen ett steg längre och kopplar tillbaka till ”det levande kulturmötet”; med hänsyn till scenernas farhåga att ”det levande” försvinner – det vill säga det fysiska, rumsliga, mötet mellan kulturutövaren (i vårt projekt musikern), publiken och konsten själv (musiken) – har vi valt att i projektets operativa delar kombinera digitalt och live.

Förväntat resultat – nyttoaspekter för samhället

Utifrån parternas samlade erfarenheter av vårdmiljöer och kulturproduktion vet vi att många längtar efter kultur, särskilt musik, och att det sannolikt har betydelse att kunna ta del av en konsert även om man inte kan gå till konserthuset. Vi är även intresserade av att se om digital kulturtillgång, med kulturen inom räckhåll dygnet runt, kan leda till flera samtal om kultur och en efterfrågan på flera levande kulturbesök.

Målet med projektet är att genom vetenskaplig uppföljning kunna visa hur nya produktionssätt för kulturens institutioner bättre kan möta behoven i vård och omsorg. Behoven kan handla om både existentiellt stöd och meningsfulla stunder, för individen ensam eller tillsammans med personal och närstående. Nyttoaspekterna handlar således om ökad existentiell hälsa, livskvalitet och välbefinnande.

Forskning kring kultur och hälsa är många gånger inriktad på mätbara resultat i form av medicinska eller funktionsmässiga parametrar. I den här studien inriktar vi oss mer på det existentiella, det känslomässiga och det själsliga – det som kulturen många gånger är bra på att stimulera. Studien kommer att bidra på ett fint sätt till befintlig forskning, till den personcentrerade vården samt hjälpa oss att se hela människan, hela livet.

Hur resultaten ska komma många människor till del

Göteborgs universitet har som ett starkt lärosäte samt genom sina centrumbildningar, bland annat inom personcentrerad vård, möjlighet att nå ut brett med sina forskningsresultat. Som kommunikationsplattform för både vård- och kulturaktörer använder vi Kulturarenan.se – samlingsplats för kultur online som drivs av Betaniastiftelsen. Vi når därmed ut till både offentlig och privat vård och omsorg, till anhörigorganisationer och andra intresseföreningar samt till både det institutionella och det fria kulturlivet. Genom spridningen kommer vi att kunna inspirera till lokal tillämpning av våra resultat över hela landet, med Skåne, Kronoberg och Västra Götaland som tydliga exempel genom sin medverkan i studien.

Genom ökad kunskap kommer vi gemensamt även att kunna arrangera kvalitativa utbildningstillfällen för vårdpersonal om hur digitalt förmedlad kultur, inklusive de modeller vi undersöker i studien, kan vara en värdefull resurs i vardagen. Betaniastiftelsen arrangerar utbildningar för personer inom människovårdande yrken, och tillsammans har vi ett stort nätverk av sakkunniga föreläsare liksom intresserade deltagare.

Genomförande

Som grund för studien finns program utförda av de medverkande kulturinstitutionerna. Programmen kombinerar digitalt respektive sceniskt förmedlad musik och schemaläggs på ett tiotal vård- och omsorgsboenden i Skåne och Kronoberg.

Utförs av Göteborgs Symfoniker:

  • Inspelning av två hela orkesterverk med full orkester utan solist. Programläggning i omsorgen innebär att enskild solist besöker boendet eller dagverksamheten och framför verket tillsammans med orkestern som visas på storskärm bakom.
  • Utveckling av orkesterns play-applikation där användare i vården får tillgång till ett brett utbud av konserter, intervjuer med musiker och dirigenter med mera.
  • Framträdanden av ensembler i vårdmiljöerna. Repertoaren och besöket relaterar till produktion som redan finns på skärm. På så sätt samspelar digitalt förmedlade konserter med musikbesöken i vården, och kan eventuellt bidra dels till igenkänning av både musiker och repertoar, dels till starkare relationer.

Utförs av Musik i Syd:

  • Programläggning i vården med utgångspunkt i inspelad produktion. Visning av digitalt material varvas med levande kulturbesök i vården av artisterna i produktionen.
  • Inspelningar av nya produktioner. Filmas även material i form av intervjuer, möten och bekanta miljöer för senare programläggning.

Utförs av Betaniastiftelsen:

  • Projektledning – samordning av de operativa insatser som ligger till grund för forskningsinsatserna.
  • Drift av Kulturarenan.se som plattform för digital kulturförmedling. Genom Kulturarenan hittar målgruppen de musikprogram som spelas in för projektet.
  • Kontaktyta till de vård- och omsorgsenheter där intervjuer och datainsamling ska genomföras.

Utförs av Göteborgs universitet:

  • Utifrån produktion och program ovan undersöks genom intervjuer upplevelser hos målgruppen enligt vår forskningsfråga.
  • Både brukare, personal och närstående ingår i studien som kombinerar intervjuer och enkäter.
  • Utförandet beskrivs vidare under vetenskaplig metod.

Projektets originalitet och nyhetsvärde

Projektet är unikt och nyhetsvärdet är stort. Det inkluderar dels helt nya produktionsmodeller hos kulturen, särskilt anpassade till de målgrupper som ansökan avser, och visar på nya typer av tillgänglighet och delaktighet genom kulturens digitalisering. Projektet förenar vårdvetenskap, humaniora och teknisk utveckling. Genom studien kommer människans relation med den sceniska musiken i nytt ljus då målgruppens existentiella hälsa står i fokus.

Genom den plattform för digital kulturförmedling och kommunikation som används i projektet – Kulturarenan.se – öppnas en diskussion om på vilket sätt kulturen som existentiellt stöd kan inbegripas i e-hälsobegreppet.

Vilka vetenskapliga metoder ska användas

För ändamålet används en kvalitativ metod inspirerad av filosofen Gadamer (1990). I linje med Gadamers filosofi har Fleming et al. (2003) föreslagit en forskningsprocess som utgörs av fem stadier:

1) formulering av forskningsfrågor,

2) identifiering av förförståelsen,

3) skapa förståelse genom dialog med informanterna,

4) skapa förståelse genom dialog med texterna och

5) etablera trovärdighet.

Deltagare

Inbjudan att delta i studien har skickats ut till ett större antal vård- och omsorgsboenden i Skåne, Kronoberg och Västra Götaland. Utifrån anmält intresse kommer ett urval av vård- och omsorgstagare (antal ca 20) deras närstående (antal ca 20) och vårdare (antal ca 20) inkluderas i studien.

Datainsamling och -analys

Samtal kommer att genomföras med deltagarna. Samtalen baseras på öppna frågor i syfte att ge deltagarna maximalt utrymme att berätta om sina erfarenheter av digital kulturtillgång. Samtal kommer att hållas med deltagarna i snar anslutning till kultureventet. Samtalen kommer att spelas in på band och transkriberas ordagrant. Bakgrundsdata som kön, ålder, boende, civilstånd samt hälsosituation kommer att registreras. Ett samtal per deltagare kommer att genomföras enskilt eller i en triad bestående av vårdtagare, närstående och vårdare.

Trovärdighet

Trovärdighet säkras genom en rad processer i linje med Lincoln och Guba (1989). Under forskningsprocessen kommer det framväxande mönstret under analysen att nedtecknas. Deltagarnas utsagor kommer att användas i resultatredovisningen för att stärka trovärdigheten i resultatet. Slutligen kommer diskussioner runt tolkning och forskarnas förförståelse att diskuteras under datainsamling och analys.