Historia

I slutet av 1800-talet växte intresset för diakoni på många håll i Europa, så även i Sverige. Svåra sociala problem i samhället gjorde att olika kyrkor och samfund såg som sin uppgift att bidra med hjälp till utsatta människor. Det här var en tid då kyrkan tog ett stort ansvar för både utbildning och socialt arbete. Principen i de här sammanhangen var ”en man – en röst”, vilket banade väg för en demokratisk utveckling av samhället.

Inom Metodistkyrkan påbörjades i Göteborg 1896 en process, på initiativ av operationssjuksköterskan Anna Kaiser, som ledde till bildandet av Betaniastiftelsen år 1900. Förebild var liknande diakonianstalter i Tyskland. Redan i de första stadgarna betonas att verksamheten ska bedrivas utan avseende på de hjälpbehövandes religiösa bekännelse.

Över åren har stiftelsen bland annat bedrivit sjukhusvård och sjukhem för kroniskt respektive psykiskt sjuka i Stockholm, Göteborg och Malmö. Redan 1902 skickades svenska systrar till Hamburg för utbildning genom ett samarbete med Bethanienverein i Hamburg. Under perioden 1925-1974 bedrev sedan stiftelsen av staten godkänd sjuksköterskeskola i Stockholm. Konkret engagemang i äldreboenden avvecklades succesivt och år 2008 inledde Betaniastiftelsen ett samarbete med Sapientia utvecklingscenter inom vård och omsorg. Verksamheten togs så småningom över av stiftelsen, vars huvudverksamhet idag är i huvudsak kurser, utbildningsprogram och kompetensutveckling för vårdpersonal.

Idag har stiftelsen tre huvudspår: palliativ vård, kriskommunikation och existentiell hälsa. Centralt i verksamheten är en helhetssyn på människan.

Starka kvinnor

”Det var männen som utgjorde de första styrelserna. Sådan var tiden. Men det var kvinnorna som drev på dem, formade verksamheten, bemannade den och slet med under decennierna…”

”Betaniastiftelsens historia lär oss betydelsen av enskilda människors tro och övertygelse, och ett envist fasthållande av sina visioner, styrkan av att organisera arbetet och skapa ett brett stöd av bidragsgivare och medarbetare, samtidigt som vi ser hur dessa sociala rörelser på sitt sätt var i överensstämmelse med tidsandan. Att följa tidens utveckling och söka möta nya behov är en annan lärdom. Inte minst ser vi också konsekvensen av en radikal kristentro. Det handlade inte främst om lära och teologi, men om ett praktiskt och utgivande liv i Kristi efterföljd. Evangeliet gör inte halt vid trons inre liv, men utmanar hela vårt sätt att leva. Hur vi lever tillsammans i varje ny tid. Anna Kaiser såg möjligheterna, och gick själv vägen”.

(PA Sahlberg, pastor och riksdagsledamot, ur Betaniastiftelsens bok ”Härifrån till framtiden”, 2015)

Anna Kaiser var operationssköterska på Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg och medlem i Emanuels metodistförsamling. Utifrån de behov hon såg av social omsorg inspirerade hon ett antal metodistiska herrar att starta Betaniastiftelsen år 1900. Anna Kaiser anställdes som sjuksköterska och föreståndare. Nio år senare lämnar hon föreståndarskapet, men då är arbetet i full gång.

Kvinnor hade inte rösträtt år 1900, och gifta kvinnor var inte myndiga. Det skulle ta ända fram till 1921 innan rösträtt och myndighetsålder gällde kvinnorna fullt ut. Då hade Betaniastiftelsen verksamhet i Göteborg, Stockholm och Alingsås. Man var på väg att starta verksamheter i Malmö samt utöka verksamheterna i Stockholm och Göteborg. År 1925 startar Sjuksköterskeskolan, och när den läggs ner 1974 finns 959 namn i matrikeln över antagna elever. Tio år senare köper stiftelsen lokaler på Grev Turegatan 59-61 i Stockholm för att 1937 inviga det nya sjukhemmet. I mitten av 40-talet kan man genom en donation från USA även köpa fastigheten Grev Turegatan 63 för sjuksköterskeskolans behov.

När vi når 2000-talet ser verksamheten annorlunda ut. Sjuksköterskeskolan har övergått i landstingsregi, all vårdverksamhet är avvecklad, fastigheter har avyttrats och stiftelsen står inför nya utmaningar för att möta en framtid av ett förändrat landskap, bland annat i och med ett bredare utbildningsbehov, digitaliseringen med e-hälsa, e-learning och andra möjligheter för kommunikation och tillgänglighet. Viktigt blir att vara med när det förändrade landskapet påverkar oss människor, våra möjligheter och behov som sjuka, närstående och vårdpersonal.

Självständig men med tydliga rötter

Med anledning av hur stiftelsen bildades en gång i tiden fanns under många år en anknytning till Metodistkyrkan. År 2011 gick tre kyrkosamfund samman för att forma en ny helhet – Equmeniakyrkan. Betaniastiftelsen är idag ”en människovårdande institution inom Equmeniakyrkan” men ”med självständig ekonomisk förvaltning och äganderätt” (ur stadgar). Equmeniakyrkan har ett stort samhällsengagemang, driver frågor om miljö, klimat, rättvisa och fred samt tar ett ansvar att arbeta för en hållbar framtid genom påverkansarbete på olika nivåer i samhället. Man skapar verksamhet för arbetslösa liksom socialt utsatta grupper, ger stöd till flyktingar och nyanlända samt jobbar med integration för att skapa goda strukturer som välkomnar och inkluderar människor från andra länder.